Förboken

Problemet: dyr fatöl premierar hemmadrickande Restauranger betalar för personal, utbildning och säkerhet. De tar ansvar för ordning och nykterhet. Ändå beskattas öl på krogen med 25 procents moms, samma sats som en burk i kylskåpet. Om en öl kostar 15 kronor på systemet men 60 kronor på krogen blir momsen på krogölen också fyra gånger så hög. Det lägger en stor börda på en redan pressad bransch.

En bakvänd skatteutveckling Öl är dessutom bättre än sprit för folkhälsan, och sju av tio svenskar tycker att starkare alkohol ska beskattas högre än svagare. Trots det har beskattningen gått åt motsatt håll. De senaste 20 åren har skatten på öl ökat med 13 gånger så mycket som skatten på spritdrycker. Samtidigt har råvarupriserna stigit med närmare 40 procent sedan 2022. Tre av fyra svenskar anser att en öl på krogen är för dyr.

Lösningen: en fatmoms på 12 procent Det är dags att införa samma moms på en stor stark som på maten på samma meny. Storbritannien införde 2023 Draught Relief – en reducerad skatt på öl serverad på fat i pubar och restauranger – för att aktivt styra konsumtionen till övervakade miljöer. Reformen gäller nu över 38 000 pubar. Sverige bör göra detsamma, fast via momsen, och sänka från 25 till 12 procent.

En reform som kan betala sig själv En sänkning ger restaurangerna konkret andrum i en bransch där kostnaderna ökat kraftigt. Reformen kan finansiera sig själv när fler väljer att ta en öl tillsammans på stan i stället för hemma, när fler krogar kan starta och överleva, och när fler börjar jobba och betala skatt i restaurangbranschen.

Problemet: ett tillståndslotteri Att få serveringstillstånd tar två veckor i Habo och 16 veckor i Sigtuna. Stadigvarande tillstånd kostar 4 500 kronor i Sölvesborg och 20 760 kronor i Upplands Väsby. Samma affärsidé kan beviljas i en kommun och avslås i en annan. Så ska det inte se ut.

Konsekvensen: krogar som aldrig öppnar För den som vill investera, expandera eller anställa blir osäkerheten en enorm bromskloss. Drivna entreprenörer kommer aldrig hela vägen till att öppna krog och servera den första ölen på grund av allt krångel. Den som förlorar är inte bara den potentiella krögaren, utan också alla potentiella besökare och alla stadskärnor som går miste om folkliv och arbetstillfällen.

Lösningen: en nationell standard i tre delar 1. En maxgräns på åtta veckor från komplett ansökan till beslut. Klarar kommunen inte tidsgränsen reduceras avgiften och förfrågan godkänns preliminärt. 2. En gemensam digital ansökningsportal där alla kommuner tar emot ansökningar i samma format. 3. Ett nationellt register över kommunernas handläggningstider och avgifter, tillgängligt för allmänheten.

Problemet: uteserveringarna är motarbetade Få saker är så universellt uppskattade som uteserveringarna. För många innebär deras ankomst startskottet för våren – den första uteserveringsölen fyller samma funktion som årets första vitsippa eller svala. Under hela sin säsongsbetonade livslängd är de också ett välkommet tillskott i krögarnas ekonomi. Tyvärr är processerna som omgärdar dem allt annat än enkla.

Samma ansökan, år efter år Fastän samma bord och stolar ska stå på samma plats som förra året tvingas varje krögare ändå söka om sitt tillstånd – varje år. Trots att ingenting förändrats. Ny ansökan, ny avgift, ny väntan. Dessutom har många kommuner 1 april som fast startdatum, vilket gör att det kan vara 18 grader och sol i slutet av mars men olagligt att ställa ut några bord.

Lösningen: Tillsvidare-tillstånd Kommunerna bör som huvudregel ha ett system där uteserveringstillståndet gäller tills vidare och bara omprövas om kommunen har konkreta skäl. Kungsbacka kommun har gått före och beslutat att ge tillstånd för tre år i taget. Det finns ingen anledning att stanna där. Tillstånd borde som huvudregel gälla tills vidare, och fler kommuner borde tillåta uteservering året runt så länge vädret tillåter.

Problemet: en lagstiftning från en annan tid Ibland verkar svensk alkohollagstiftning gå ut på att ge krogarna så dåliga förutsättningar som möjligt. Ofta handlar det om att förbjuda eller reglera saker som funkar utmärkt för alla andra. Den som hämtar sin fredagskebab från en restaurang med serveringstillstånd får inte ta med sig en öl till maten. I andra länder kan man köpa med sig en Tuborg till sin pølse eller en Guinness till sin burgare. Självklart, skulle de flesta tycka.

Sverige är ett undantag I Danmark är det tillåtet. Riksdagsledamöter från flera partier har drivit frågan i Sverige. Ändå är lagen oförändrad. Reformen med gårdsförsäljning visade att Sverige klarade av att ta ett litet steg mot att bli mer som resten av världen utan att folkhälsan hotades. Nu är det dags att ta ett litet steg till.

Lösningen: tillåt en öl till maten för avhämtning Ge restauranger med serveringstillstånd rätt att sälja en begränsad mängd alkohol för avhämtning i samband med matbeställning. En restaurang som redan prövats, utbildats och godkänts för ansvarsfull alkoholservering bör ha rätt att sälja en eller ett par öl för avhämtning när gästen köper mat. Det är en rimlig konsekvens av ett tillstånd som restaurangen redan har.

Problemet: samma uppgift många gånger om I dag måste uppgifter lämnas till flera olika aktörer: kommunen, Polismyndigheten, Skatteverket och en massa andra myndigheter. Ofta efterfrågas samma information, men i olika format, vid olika tillfällen och i olika utsträckning. Det kostar tid, resurser och engagemang. För mindre verksamheter kan administrationen bli oproportionerligt betungande och ta fokus från kvalitet, service och utveckling.

En aldrig sinande ström Krögaren Sebastian Tarkowski skrev i ett öppet brev till politiker att många upplever att kontrollerna och fakturorna från olika myndigheter ”kommer i en aldrig sinande ström”, trots att man aldrig fått en enda anmärkning. Restaurangbranschen behöver moderniseras så att krögarna kan lägga mindre tid på att hantera olika myndigheter, och mer tid på att servera sina kunder.

Lösningen: one-stop shop Regeringen bör införa en gemensam digital plattform där krögare lämnar alla uppgifter som kommunen, Polisen, Skatteverket och Räddningstjänsten efterfrågar. Informationen fördelas automatiskt till rätt myndighet. Uppgifter som redan finns i offentliga register hämtas automatiskt. Verksamt.se visar att digital myndighetssamordning fungerar; Danmark har gått längre med över 1 600 självbetjäningslösningar i en portal. Plattformen kan förvaltas av Tillväxtverket.